Solnamannens allokeringsmodell

Här diskuterar vi aktieplaceringar i allmänhet.

Moderatorer: Solnamannen, Daniel

 
Användarvisningsbild
Solnamannen
Inlägg: 4740
Blev medlem: 1 december 2007, 20:09

Solnamannens allokeringsmodell

Inläggav Solnamannen » 29 augusti 2017, 23:02

Jag har ägnat sommaren åt att läsa Robert Shillers eminenta bok "Irrational exuberance" men också en del artiklar som resonerar kring risk kring köpkraft i aktier vs räntebärande värdepapper på lång respektive kort sikt. Där i hängmattan fick jag - ekonomnörd som jag är- en idé om att försöka översätta dessa briljanta ekonomers tankar till en (mer eller mindre) enkel allokeringsmodell för pensionspengar. Jag hade inte tillgång till dator så det blev penna, papper och miniräknaren i telefonen. Många papper senare hade jag en uppsättning formler som jag kände mig rätt nöjd med.

Jag tänker mig att man matar in lite enkel data i modellen en gång per år och allokerar pensionspengar utifrån modellens svar. Svaret är X % aktier, Y % räntebärande. Jag tänker mig att "aktier" är en aktieindexfond som följer S&P500 index eller (kanske hellre) en global aktieindexfond (som till 55-60 % är S&P500 index) och "räntebärande" är billigaste tänkbara räntefond, idealt kanske med 5-10 års duration i värdepappren.

Väl hemma hos excel igen har jag skrivit ihop det hela och (nörvarning är redan utfärdad) simulera modellen med historiska data och blir smått fachinerad över resultatet. Jag simulerade utvecklingen för en person som 2003 var 55 år gammal som placerar pengar fram till sin pension 2013 (11 år).

Scenario A: personen placerar 100 % i S&P500 index och får under perioden 162,9 % totalavkastning eller 9,2 % per år i snitt (inga avgifter). Skillnaden mellan bästa och sämsta årliga värdeutveckling är 69,4 procentenheter (-37,0 % vs +32,4 %).

Scenario B: personen placerar i enlighet med min modell och väljer risk "medel" (man väljer låg, medel eller hög). Andelen räntebärande fluktuerar under perioden mellan 31 och 57 %. Totalavkastningen under perioden uppgår till 141,3 % eller 8,4 % per år i snitt (inga avgifter). Skillnaden mellan bästa och sämsta årliga värdeutvecking är 29,5 procentenheter (-9,6 % vs +19,9 %).

Slutsats: modellen ger en 57 % lägre differens mellan det bästa och det sämsta året, medan totalavkastningen bara är är 8,2 % lägre (0,8 procentenheter lägre avkastning per år i snitt).

Jag har sneglat lite på en liknande simulering över kraschen 2000-2003 och det ser ut att bli ännu bättre utfall för modellen eftersom den identifierade riskerna 1999-2000 mycket bättre och höjer andelen räntebärande mycket mer där än 2007-2008.


Vad modellen bygger på
För det första så bygger den på tankar i forskning om att om du inte definierar risk enkom som volatilitet, utan snarare "risken för ett dåligt utfall vad gäller din köpkraft över tiden", så är för all del räntebärande värdepapper lägre risk än aktier - men bara upp till 15-20 års sikt. På längre sikt menar man på att risken för en dålig utveckling av din köpkraft faktsikt är lägre i aktier än räntebärande värdepapper. Detta har i sin tur gett modellen en formel á la generationsfonder eller "target date funds"; som alltså skiftar över pengar till räntebärande värdepapper en tid innan det är dags för pension. Detta går dock att göra på många olika sätt. Om - som en forskare menar - 17 år är den magiska punkt där aktier blir mindre riskfyllda än räntebärande värdepapper skulle man kunna argumentera för att om du ska pensionera dig när du är 65 år och räknar med att leva tills du är 90 år så ska du börja att skifta över till räntebärande 17 år innan pensionen (48 års ålder) i en takt som innebär att du har 100 % i räntebärande värdepapper 17 år innan du tar ut den sista pensionspengen (73 års ålder). Då ska du öka andelen räntebärande värdepapper i portföljen med fyra procentenheter per år under 25 år mellan 48 och 73 års ålder. Det gör enkelt uttryckt min modell om du väljer "låg risk".

Frågan är dock om minimera risken är det smartaste och mest rationella draget. En typisk svensk pensionär som har inkomstpension i botten menar jag på bör kunna kosta på sig lite mer risk - mot en högre avkastning, varför jag skapade riskklasserna "medel" och "hög" också. Vore det bara för detta vore ju modellen inte så intressant. Modellen är intressant eftersom den i respektive "riskklass" inte bara statistk väljer en mer eller mindre stor andel aktier - utan modellens andra komponent (kaxigt nog) gör anspråk på att bedöma om aktier är attraktivt värderade och således bör kunna ge vettig avkastning till rimlig risk framöver.

Ålderskomponenten ger alltså ett riskmässigt lågvattenmärke (olika för respektive "riskklass"), medan modellens andra komponent sedan bedömer i hur stor utsträckning utrymmet över detta lågvattenmärke ska användas till att ta aktierisk. Det gör att bara för att du är ung och väljer "hög risk" så kommer du inte nödvändigtvis alltid ligga väldigt tungt i aktier. En 20-åring som väljer "hög risk" skulle 1994 ha rekommenderats 94 % aktier, 1996 86 % aktier, 1998 61 % aktier, år 2000 28 % aktier och år 2002 69 % aktier. År 2003 är vi tillbaka med merparten av portföljen i aktier (91 %) för en 20-åring.

Modellen kan alltså sägas ha tre parametrar:

1) vem är du; ålder; när ska du använda dina pengar?
2) är aktiemarknaden rimligt värderad och kan erbjuda god avkastning till rimlig risk? (tveklöst modellens mest kontroversiella del)
3) vill jag ha "låg", "medel" eller "hög" risk?

De tre risknivåerna
Snarare än personlig preferens vad gäller risk eller tankar om att "jag är ung, jag kan ta stor risk" ska man se risknivåerna som vilka marginaler du har i din pensionsekonomi. Har man bara allmän pension, ingen tjänstepension eller annat sparande, inte kan arbeta efter 65 års ålder och alltså vet med sig att man får en riktigt låg pension kanske man inte "har råd" att kosta på sig risk för att få en god värdeutveckling på pensionen. Man klarar helt enkelt inte att pensionskapitalet och pensionen fluktuerar över tid. Då väljer man "låg risk". Den andra ytterligheten är den som har tjänar väldigt bra under en lång karriär och får rejäl både allmän pension och tjänstepension - och som därtill sparat undan en god slant vid sidan av. Man kan leva med att kapitalet (och pensionsutbetalningarna) svänger lite från år till annat. Då väljer man "hög risk".

Personligen är jag en ganska stor fantast av "medel" (mellanmjölk). Det var den formel jag först laborerade mig fram till.

Vad säger modellen nu?
0-47 år gammal: medel risk 63 % aktier (låg risk 40 % aktier)
60 år gammal: medel risk 30 % aktier (låg risk 0 % aktier)
65 år gammal: medel risk 18 % aktier (låg risk 0 % aktier)
70 år gammal: medel risk 5 % aktier (låg risk 0 % aktier)


Jag tänkte simulera lite mer och se hur modellen klarat historiska skeenden. Kom gärna med synpunkter, tankar, idéer, kritik eller glada tillrop under vägen!

Coccos
Inlägg: 484
Blev medlem: 4 december 2007, 01:57
Ort: stockholm

Re: Solnamannens allokeringsmodell

Inläggav Coccos » 10 januari 2018, 00:19

Jag undrar hur modellen ser ut för 2018? ( 56 år medel :wink: )

Jag undrar också om du har idéer om allokering för "hela" familjesituationen. I praktiken är jag med och förvaltar mina föräldrars(f 30-talet) pengar där jag ärver 50%, min svärmors pengar( f 20-talet) där frugan ärver 50%, våra pengar(1962) och mina barns pengar( 90-talet).

Mvh :arrow: I

Himmelsblå
Inlägg: 10364
Blev medlem: 16 april 2008, 15:50

Re: Solnamannens allokeringsmodell

Inläggav Himmelsblå » 10 januari 2018, 07:10

Coccos skrev:Jag undrar hur modellen ser ut för 2018? ( 56 år medel :wink: )

Jag undrar också om du har idéer om allokering för "hela" familjesituationen. I praktiken är jag med och förvaltar mina föräldrars(f 30-talet) pengar där jag ärver 50%, min svärmors pengar( f 20-talet) där frugan ärver 50%, våra pengar(1962) och mina barns pengar( 90-talet).

Mvh :arrow: I


Lite snabba tankar så här på morgonen.... vid denna tid på dygnet kan jag dock ha otur ibland när jag tänker.

Svårt om/när man inte vet vad som är vems... alltså vem som slutligen kommer att spendera vilken krona.

Om man inte vet finns ju inget säkert svar... ofta hamnar man vill då i en vilja att kunna vara flexibel och funderingar kring worst case scenario.

I ena extremen kommer dina föräldrar att behöva sina pengar till att pensionärsanpassa sina liv.

I andra extremen förbrukar de allt mindre pengar ju äldre de blir och en dag ärver du pengarna som inte heller har behov så att till slut blir dina barn ganska rika genom arv. Här inträffar dock något (kanske någon får en snilleblixt och behöver riskkapital, det måste ju inte vara hemska tankar runt olycka och sjukdom).

Extremfallen skiljer sig åt för mycket... jag hade delat upp i potter i huvudet efter rimliga antaganden om vilka pengar som kan komma i behov till vem. Andra kanske räknar ut något medelvärde... men jag ogillar det diffusa och föredrar det konkreta.

Hur som helst kräver ju osäkerheten i situationen möjligheter till stor flexibilitet.
Look after the pennies and the pounds will look after themselves
- ordspråk från England

Disclaimer: U.P.A. = utan personligt ansvar

Trendsökaren
Inlägg: 1943
Blev medlem: 27 mars 2015, 12:14

Re: Solnamannens allokeringsmodell

Inläggav Trendsökaren » 10 januari 2018, 07:36

Solnamannen!

Jag tror att du har hyggligt rätt. Läste för några år sedan en kort studie över olika fasta allokeringar, typ 40/60 över en lång period. Skillnaden var mindre än vad man tror. Men det kan finnas en viss skillnad till aktiemarknadens favör.

Så det ligger definitivt något i din studie.

Jag har alltid en portfölj som är balanserad mellan olika tillgångsslag. Men som alla här vet så ändrar jag den. Dels över börscykeln, över året och vår egen ålder. Sedan att man också balanserar lite kortsiktigt är en annan sak. Balanserar mellan 10 till 90 procent. Men det är min modell.

Denna börscykeln har det i stort sett varit framgångsrikt att ha hög viktning i aktier.

Just nu brottas många med börscykeln. Är det nu sista stollaryket eller vad det nu är.

Jag har börjat vänja mig vid tanken om att nu är det dags att mer och mer tanka av portföljen. Detta innebär dock inte att de är dömda att minska efter uttag. Hoppas ju på någon form av avkastning i genomsnitt. Men har minskat detta mål.

Hustrun springer iväg till sitt extraknäck. Men efter mars bör vi vara fria. Så vi tankar fortfarande in pengar men har också tankat av hyggliga pengar till renovering och utveckling av Torpet.

Jag hoppas att det växer fram en plan över vad vi skall göra över resterande tid som ju är okänd men statistiskt kortare än för er som är yngre. Samt hur vi skall finansiera detta.

Användarvisningsbild
Solnamannen
Inlägg: 4740
Blev medlem: 1 december 2007, 20:09

Re: Solnamannens allokeringsmodell

Inläggav Solnamannen » 10 januari 2018, 08:44

Coccos skrev: Jag undrar hur modellen ser ut för 2018? ( 56 år medel :wink: )

Roligt att du frågar! Matar in, 56 år, Shiller PE10 är 33,4 (!) och medelrisk. Modellen säger: 27 % aktier och 73 % räntebärande.

För alla under 48 års ålder säger modellen 50 % aktier och 50 % räntebärande (medel), 20/80 (låg) och 60/40 (hög). Själv har jag premiepensionen placerad enligt låg (räntebärande i SEK, EUR och USD) nu inför 2018. Aktiedelen för min del är alltid uteslutande AP7 aktiefond.

Coccos skrev: Jag undrar också om du har idéer om allokering för "hela" familjesituationen. I praktiken är jag med och förvaltar mina föräldrars(f 30-talet) pengar där jag ärver 50%, min svärmors pengar( f 20-talet) där frugan ärver 50%, våra pengar(1962) och mina barns pengar( 90-talet).

Min modell är ju ett resultat av min samlade (kvantifierade) bedömning av allt jag läst, lärt mig etc. Den bygger som sagt på tanken att aktier är högre risk (för dåliga utfall definierat som köpkraft) än räntebärande värdepapper om placeringshorisonten är 17 år eller kortare. Det betyder inte att det alltid är rationellt att minimera risken, det är ju som bekant risk som ger god värdeutveckling över tid. Det som ska styra risken är snarast vilken roll pengarna kommer att ha för dig i framtiden; hur beroende du är av dem. Kommer de att vara avgörande för att finansiera mat, kläder och tak över huvudet finns skäl att vara väldigt försiktig - medan om guldkanten redan är finansierad och pengarna snarare kommer att ligga kvar och gå i arv så kan man ta högre risk. Det bygger på en annan av mina poänger; nämligen att den som har lite pengar/marginaler inte kan kosta på sig att ta så mycket risk (och fortsätter därför att ha lite pengar/marginaler), medan den som har mycket pengar/marginaler kan kosta på sig att ta risk (och får då ännu mer pengar/marginaler).

Allt detta handlar ju om dig och dina förutsättningar, sedan har vi den yttre världen att ta hänsyn till. Det spelar ju ingen roll om vi utrönt att du som individ kan och bör bära mycket risk, om du tar hela pensionskapitalet och köper aktier i januari 2000. Det hade inte blivit snyggt. Då pratar vi "timing" i marknaden. De flesta privatekonomer ger småsparare tipset att möta utmaningen med "timing" genom att månadsspara. Det vill säga; du kommer att köpa när det är billigt och dyrt, och snittet blir ett OK resultat. Jag tror att de har rätt, resultatet blir OK. Frågan är om man kan få ett bättre resultat än OK. Jag tror det. Dessutom är det svårt att månadsspara för en 67-åring som pensionerat sig, har 4 mkr i pensionskapital och tar ut och lever för pengar varje månad.

Då behöver vi ha en annan metod vad gäller timing än månadssparande. Titta på grafen nedan. Det vågräta strecket visar Shiller PE10 på nivån 20. Under 140 år har det stigit över nivån 20 vid sex tillfällen, och samtliga tillfällen kännetecknas av närmast lodrät vinkel på vägen upp genom 20 och en bit till, för att sedan vända i en nästan lika lodrät linje nedåt under 20. Faktum är att Shiller PE10 historiskt (140 år) har varit ganska träffsäker på att svara på frågan "kommer aktier att ge mig en god utveckling av min köpkraft på 20 års sikt, med hänsyn till risken?". Att kunna få ett hyfsat svar på den frågan är "ganska" värdefullt.

Capture.PNG
Capture.PNG (36.82 KiB) Visad 211 gånger


Kan marknaden (och Shiller PE10) fortsätta upp 2018-2020? Ja, det utesluter jag inte. Frågan vi måste ställa oss är dock om sannolikheten för att så sker är större än risken vi tar genom att satsa på det - utifrån historiken. Jag menar på att det är värt att börja dra öronen åt sig, och i hur stor utsträckning syns i min modell.

Du frågar om ärvda pengar till dig, hustru och barn. Just denna modell bygger ju pensionspengar, och även om det säkert primärt är vad du och hustrun för tillfället sparar till så är det inte säkert att det är vad barn födda på 1990-talet ska spara till. Snarare tycker jag att merparten av deras pengar ska sparas till rejäla insatser på den största bostadsaffär de gör i livet (inte sällan familjebostad mellan 30 och 40 års ålder). Sådana pengar tycker jag idag ska placeras på fasträntekonton med lite ränta, med möjlighet att binda lite om köpet ligger några år fram. Har de efter köpet lite lån blir räntor och amorteringar lägre (än med större lån), och de får ett större löpande kassaflöde som de helt eller delvis kan investera långsiktigt om de så önskar.

Coccos
Inlägg: 484
Blev medlem: 4 december 2007, 01:57
Ort: stockholm

Re: Solnamannens allokeringsmodell

Inläggav Coccos » 11 januari 2018, 17:00

Du är helt grym på att skriva!
Behöver smälta detta och översätta till min situation.

Tack för kloka ord :arrow: I

Användarvisningsbild
Solnamannen
Inlägg: 4740
Blev medlem: 1 december 2007, 20:09

Re: Solnamannens allokeringsmodell

Inläggav Solnamannen » 12 januari 2018, 15:26

Coccos skrev:Du är helt grym på att skriva!

Tack!



Återgå till "Aktier"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 6 och 0 gäster

cron